Har precis kommit hem från en liten promenad kvarteret runt med Maja. Det är som sagt mörkt på kvällarna numera och vissa sträckor har ju inte gatuljus som lyser upp vägen. I en av dessa sträckor så hör jag hur det brakar och knastrar i skogen. Jag ser inget men tycker mig känna iakttagen. Jag har en bra bit kvar hem och fortsätter se bakåt/sidan jag ni vet så där överallt... Hur som helst så spelar sig en rad fantasifulla händelser upp i mina tankar när jag plötsligt kommer på att det har synts varg inte långt härifrån. Tänk om?, ni vet ju hur tokig i tankarna man kan bli. ;) Hur som helst så närmar jag mig hemmet och och går där i mina tankar när PLÖTSLIGT!!!!! Niclas kommer uppstormande från diket. Jag tror han höll på att skrämma ihjäl mig bokstavligen. Jag darrar fortfarande..... =)

Ruvar nu på en ordentlig hämnd =)