Midsommardagen, Johannes Döparens dag, är högtidsdag i kyrkoåret den 24 juni. Sedan 1952 är är den förlagd till lördagen efter sommarsolståndet. Den ägnas minnet av Johannes födelse sex månader före Jesu födelse. Johannes Döparens dag har firats sedan 400-talet.

Att fira sommarens ankomst och solen är en förkristen tradition. Den äldsta sedvänjan vid midsommar som vi känner till är midsommarelden. Den har numera trängts undan av andra traditioner.

Majstång/midsommarstång finns belagd i Sverige sedan 1600-talet. Den kom hit från kontinenten och var mest vanlig i södra Sverige. Den kunde se ut på olika sätt. En del bestod av en rak spira, medan andra hade en eller flera tvärarmar. Man prydde inte bara majstången med löv och blommor. Vid husens ingångar satte man björkar eller lövbågar och inomhus pyntade man med blommor och blad.

Midsommardansen och lekarna var ett sätt för ungdomarna att lära känna varandra. Att det kunde gå hett till visar en rapport från Björksäter i Västergörland 1689: ”Blef förbudit att uppsättia Midsommarstänger, att det elacka lefwernet, som ungdomen der wid plägar bruka, måtte förbådas och avskaffas.”

Midsommarnatten var magisk. Då hände förunderliga ting. Vattnet i bäckar förvandlades till vin, daggen blev söt som honung. Ormbunken blommade vid midnatt. Man sökte efter nedgrävda skatter och spåddes om sin tillkommande.

Midsommardaggen ansågs ha en alldeles särskild kraft. Den som rullade sig naken i daggen kunde bli fri från sjukdom. Man kunde "dra dagg" genom att man naken gick och drog ett lakan efter sig. Sedan kramade man ur daggen ur lakanet och använde den som jäst!

En annan sed vara att gå till en källa för att ”dricka brunn”, offra ett mynt eller i dess vatten skåda in i framtiden. Källdrickning förekom främst i Götaland på midsommarafton. Det ansågs bra för hälsan.

Midsommarkvast var en bukett av nio slags örter, som plockades på midsommar. Den fick torka och användes sedan som medicin.

På midsommarnatten skulle flickan tigande och helst naken plocka sju eller nio sorters blommor och lägga dem under huvudkudden. I drömmen skulle hon se sin tillkommande. Så gör vi väl fortfarande!?

källa: Drängahuset