Pajskal:
3 dl vetemjöl
125 g smör
2 msk kallt vatten
Kavla ut i en pajform, låt stå i kylen ca 20min. Förgrädda i 200* ca 10 min.

Fyllning:
2 st kycklingfilé delade i småbitar
röd paprika
broccoli
färska champinjoner
Steks tilllsammans i en panna, och läggs i pajformen.

2 ägg
2dl grädde
2 dl riven ost
Blandas  för sig och slås över pajen.

Grädda i ugnen ca 20 min i 200*. Serveras med en god sallad till.  MUMS!!!

Åh vad härligt.

Solen skiner och det är varmt ute.

Jag har tagit semester idag fredag och på måndag så jag blir nu ledig i 4 dagar. Skönt, då kanske man hinner litegrann. Jag ska åka in till Umeå och handla lite. Vi behöver lite väv,lim och färg till insidan av förgården. Den blir så fin:)

Sedan ska jag förstås handla lita annat oxå. Behöver en present till svägerskan(sånt är alltid svårt att veta vad man ska köpa). Sedan måste man ju ha lite vin hemma till helgen. Det är ju alltid gott. Vi är lite av vinälskare jag och min man. Och då gäller det RÖTT!

Hopppas vädret håller i sig hela helgen.

Tog kompledigt i em och målade förgården utvändigt.

Idag har det kännts tungt. Arbetsdagen på jobbet ville aldrig ta slut. Hemma var/är det hur mycket som helst som ska göras. Diskas, tvättas, städa undan. Sedan ut och arbeta med förgården. Nej, nu känns det skönt att få gå och lägga sig i soffan en stund framför tvn. 

Hoppas morgondagen blir bättre;)

Du dystra höst

Å du dystra höst, varför kommer du?
Är det för att ge naturen med all sitt blomster en vila?
Är det för vi regnet ska minnas,
Vi mins minsann denna blöta pina...

Du är så kall,
Så kall att frosten kan tinas, tinas bort från våra gårdar och hus.
Vad är du för onödigt mellan ting; för kall för sommar, för varm för vinter…

Å, du dystre höst, blir det ensamt?
Blir du sårad av hur folk klagar, blir du lessen av hur folk skyller på dig,
Hur tål du att bli mentalt misshandlad,
Men varför, varför är du så, så dyster?

Du tar sommarns alla färger och leder oss in i vintern
Du är vår förvarning,
Du är en vägledare genom mörkrets tid.

Å du dystra höst, förlåt mig…

Förlåt mina unika förutsättningar jag haft emot dig,

Å du dystra höst, låt mig gott göra detta, låt mig döpa om dig…

Å du dystra höst, låt mig ge dig ett nytt kännetecken,

Å du vackra höst, låt mig berätta om dina stark färgade löv som sakta seglar ned genom luften som brinnande snöflingor…
Å du varma höst, låt mig påminna folk om alla dina varma färger…
Å du lugna höst, låt mig tala om dina underliga vindar och ditt unika regn…
Om dina mörka nätter,
Om dina mulna mystiska dagar,

Å du underbara höst, låt mig dig minnas, jag bjuder dig tillbaka.

Å du underbara höst, du är saknad…

Löven faller om hösten

När älvskogsdimman kryper fram
över myrens våtmark
bland gran och tall
susar höstvindar farligt bland löven

Vind och dans blir en lustig lek
för gamla löv
som trötta hänger
på sin trogne följeslagares kropp

Mörker tränger genom trädets sav
bladet törstar
bladet hungrar
utan sol den hjälplös är

"Träd jag vill ej längre hänga,
här och dänga
på okänd gren
finns det något mer jag inte ser?"

"Jag saknar solens varma strålar
och inget mot mig ler
här, ingen mig ser
ooo, jag önskar jag var någon annanstans"

Är inte detta väldigt grymt att säga
till sin ende vän
som troget stått
stöttat, närt och hållit vännen sin kvar

När ej vänskap är nog, vad gör man
jo trädet släppte
lät lövet gå
ty sin bäste vän han bara ville väl

Och därför faller löven om hösten
ty en vän letade
efter någon
som redan stod bredvid honom

Blindhet är ingen gåva
men ändå den bor
hos oss alla